Jag gillar facebook. Där kan jag ha lite koll på vad mina nära vänner gör och på vad gamla vänner från typ skolan har för sig. Trevligt tycker jag. MEN det jag inte kan förstå är hur folk kan ha upp mot 1000 vänner eller fler!!? Jag har nog 85 eller nåt och det tycker jag är otroligt mycket.. egentligen. Jag skulle nog inte komma upp i tusen om jag så la till alla gamla klasskompisar och släktingar.. Eller jo det skulle jag; Daggert-släkten är ju STOR  . Haha!! Jaja bara en fundering från min sida. Dessa facebookvänner..

Ser nu att jag skrivit väldigt rörigt! Inga mellanrum, allt bara "ihopsmetat". Ska försöka bättra mig men glm inte att jag är nybörjare på detta  .

Herrejösses! Jag har efter en tids funderande bestämt mig för att blogga.. Men kommer någon att läsa, det är ju frågan?

Jag kommer att skriva om mitt liv (naturligtvis), om roliga händelser som jag varit med om, om min underbara familj som är min man Stefan och barnen Hugo och Kalle. Jag kommer att skriva om Hugo som föddes med Williams syndrom som är en kromosomavvikelse. Anledningen till det är att folk ofta inte vet vad Williams syndrom är (förkortas WS) och att de inte alltid förstår hur vårat liv ser ut.

Ja jag är nu hemma och är mammaledig. Kalle föddes den 16 juni. Alla säger att: passa på att njut nu när du är hemma.. Ja om det nu var så lätt.. Barnen har varit sjuka i omgångar med förkylningar och vattkoppor. Igår såg vi de första prickarna på Kalle så han slapp inte undan, stackars liten. Hugo har varit inne i en trotsperiod som heter duga! Allt är tvärtemot, upp på borden, försöka väcka Kalle när han sover etc. Och allt trots blandat med den otroliga charm som han har. De ögonen alltså! Såå fina och speciellt när det är bus i dem. Gladögon! Nej nu ska jag städa undan innan Kalle vaknar. Ha det gott!