Sara

28 mars 2011 20:50

Annica.. fina Annica, våga inte tro att genom att bryta ihop gör dig svag. Ur kris kommer kraft. kram Sara

annica johansson

29 mars 2011 06:42

Tack underbara Sara!

Kram!

annika

29 mars 2011 12:23

Vilka fina bilder på barnen! Tråkigt att höra att du är så trött och nedstämd just nu, jag är precis inne i en jättesvacka oxå. Jag är sjukskriven några veckor för stress, hjärtklappning ocg ångest. Minna har fått en hudsjukdom som gör att håret faller av fläckvis.... som om det inte va nog liksam.... Livet är fruktansvärt orättvist ibland och man får bara bryta ihop och inte orka mer, för att sedan gå vidare och orka igen. Men det sitter oftast långt inne att fatta det själv. Du är den allra bästa mamman till dina fina pojkar men det är lätt att tappa sig själv nånstans på vägen emellanåt då man har barn som tar lite mer tid och ork för oss. Stor kram från mej =) / Annika

annica johansson

29 mars 2011 13:35

Hej Annika!
Ledsen att höra att även du har det jobbigt. Jag känner också ibland att det är nära sjukskrivning trots att jag är hemma och är mamma-ledig..
Vad tråkigt att höra om Minnas hudsjukdom, kommer det att bli bättre..?
Ja som att det inte vore nog..
Dina ord betyder mycket för mig då jag vet att du förstår vad jag går igenom.
Ibland känns det som att jag inte vet vem jag är längre, jag bara vet att allt ska funka här hemma. Dagarna bara går..
Stor kram till dig!!

annika

29 mars 2011 14:11

Hej igen, ja, vi vet inte... inte läkarna heller, det har inget med kromosonavvikelsen att göra säger det.... det känns som det hade varit lättare att acceptera då. Det heter Alopecia och finns i lite olika grader, det verkar som tur är att hon har den som är fläckvis. Hon ser lite rolig ut =) som om hon har klippt sig själv, typ.
Jag tycker ni ska sätta er ner och prata om att du borde sjukskriva dej ett tag, du måste tänka på att du ska orka. Hasse följde med mej t läkaren igår och stöttade mej, jag ska vara så jävla perfekt jämt och hatar att erkänna för andra att jag mår dåligt. Nu är jag sjuksk april ut och även om det satt långt inne så känns det underbart skönt nu. Jag har inte varit den mamma jag vill vara sista tiden, arg, trött och irriterad på alla i familjen och gråter jämt känns det som. Ni har ju lilleman att ta hand om oxå, precis som vi ska orka med våran 10 åring. Har du funderat på någon kurator? Hab brukar ordna sånt. Jag går till en emellanåt och sorterar ut alla tankar och funderingar, jätteskönt. Jag känner igen när du säger att man inte vet vem man är längre, man blir för trött så man glömmer sig själv, all energi går till barnen och samtal och möten. Bestäm dej för en förändring innan du blir för trött för den oxå.

Skickar liiiite energi från Norrland.... den lilla jag har till övers just nu, ibland kan det va skönt att veta att man inte är ensam. Stor kram till dej och de dina. Ps, glöm inte att du jättegärna får ringa om du vill prata.

annica johansson

29 mars 2011 15:49

Hoppas att det blir bättre med hårbortfallet. Lilla Minna.. Men är det något mer förutom att hon tappar hår? Hon har inte ont eller så?

Ja jag får ta mig en ordentlig funderarare på hur jag ska orka. Vad skönt att Hasse följde med dig som stöd. Det är guld värt att ha en bra man:)

Jag är likadan, vill att allt ska vara perfekt. Måste hitta på saker att göra med barnen och det konstanta dåliga samvete de dagar jag inte orkat..

Jag gråter också mycket nu för tiden.. Jag är egentligen en glad tjej som typ aldrig gråter eller har problem. Nu tycker jag att allt hopar ihop sig om du förstår vad jag menar.. Känner att tålamodet inte är stort och så försöker man hålla god min utåt.

Ja det kanske är bra att prata med någon kurator. Känner bara att allt är så jobbigt att ta tag i. All kraft är borta.

Jag tar tacksamt emot den energi som du skickar:) När jag har samlat på mig lite så lovar jag att skicka tillbaks till dig;)

När passar det dig bäst att jag ringer? Skicka gärna numret igen på facebook.

Tack goa Annika för dina ord.

Kram